Alrighty folks!

Taggade till tänderna för de sista 20 milen vaknade vi till den här väderprognosen och oroliga samtal/SMS från nära och kära. Trotsa vädergudarna eller inte? Vi åt frukost (med Uno Svenningsson!), vägde pros mot cons - däribland den till visshet gränsande aningen om att Ramkvillapunkan bara var den första av fler - beslöt vi, med tungt hjärta, to quit while still ahead och tog Öresundståget den sista biten.

Från Malmö central till Åsas crib på Lorensborgsvägen på cykel; en skön tur down Memory Lane förbi vårt gamla plugg Dammfriskolan. Där började en nostalgiklump i halsen att bildas...

Framme vid slutdestinationen mötte oss en välkomstkommitte värdig en marathonvinnare: blomsterkvast, guldmedalj, champagne och spa-paket! Ann-Louise och Åsa (Lenas systrar): your'e outstanding!

Sen var det crash and burn: sov som klubbade i drygt två timmar!

Nu, äntligen, right back himmavid: Malmö: We Love You!!!

Mil efter mil i regn,motvind ,oländig terräng,muskelvärk och skavsår.... man har omfamnat smärtan och varit tacksam att man inte drabbats värre......  Som lugn sansad skåning där inget ,absolut inget skrämmer upp en,kom min högt ärade barndomsvän...

          Ovan ser ni min medbrottsling...   Såhär, jag är lättskrämd: i vilken som helst bekant miljö hoppar jag högt om någon kommer in i rummet, no matter vem - okänd eller omedelbar familj, jag får adrenalinpåslag och börjar fäkta som ...

  Den uppmärksamme läsaren minns utan svårighet att jag drabbades av punka igår. Den åtgärdades imorse och då såg det ut som på Bild 1. Till den som fnyser åt bruket av kirurghandskar har jag information som sätter sakerna i dess rätta perspektiv:...

    ...är t ex en punka drygt en mil från dagsetappens slutmål, mitt i mörkaste, backigaste Smålandsskogen.   TUR att man har reservslang i packningen och att man gått däckbytarkursen!   OTUR att det är Lena som har pumpen och att hon l...

Jaha,då har vi cyklat snart 40 mil:))) Vi närmar oss Skåne...yahoo! En skön konsekvens av cykel hjälm's bärandet har varit att Catarina och jag utvecklat ganska markerade mittbenor.... Känner sig lite ung på nytt! Man vet också att man tagit sig en b...